Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK TILL SJÖSS – FÖR TRAFIK TVÄRS ÖVER ISTÄLLET FÖR RUNT OM OCH NÄR GATUUTRYMMET INTE LÄNGRE RÄCKER TILL

EMELIE-i-NybrovikenAtt förflytta sig via vattenvägen har människor gjort sedan urminnes tider – både med och utan gods ombord – men dåtidens kollektivtrafik med roddarmadammer, vevslupar och ångfartyg har avlösts av nutidens långt effektivare fartyg.

Flera miljoner passagerare
Även om kollektivtrafik till sjöss endast utgör en mycket liten del av kollektivtrafiken finns betydande trafikströmmar. I Göteborgs södra skärgård reste t ex 2,1 miljoner passagerare med Styrsöbolagets fyra linjer 2013 och bolagets trafik över älven hade nästan 2,2 miljoner passagerare. I Stockholms skärgård reste samma år 1,7 miljoner passagerare i Waxholms Ångfartygs upphandlade kollektivtrafik och i hamntrafiken drygt 2,3 miljoner.  Till Ven reste 326 000 passagerare.
Till kollektivtrafiken till sjöss kan även Trafikverket Färjerederiets bil- och passagerartrafik räknas. De transporterar årligen 22 miljoner passagerare och 12 miljoner fordon.

Nya idéer
På senare år har kollektivtrafik till sjöss fått förnyad uppmärksamhet. Inflyttningen till städerna ökar, framkomlighet i trafiken minskar, gatuutrymmet räcker inte till för kollektivtrafiken och medvetenheten om klimat- och miljöpåverkan påverkar. Nya idéer om vattenvägen som en kompletterande och avlastande infrastruktur vid sidan om vägar och räls har satt nytt ljus på de förhållandevis lågt utnyttjade vattenvägarna i städerna.

LISEN-i-Hammarbysjöstad

Trafikanalys konstaterade 2011 att samhällets kostnader till följd av trafikförseningar vid arbetspendling i våra storstadsregioner uppgår till 8,5 miljarder per år (eller 11,5 miljarder om man räknar med miljökonsekvenserna av förseningarna) och att båttransporter inte utnyttjas i någon högre grad inom kollektivtrafiken. Året efter, 2012, lyfte Trafikverket i sin Kapacitetsutredning de urbana vattenvägarna som en möjlig potential för att öka framkomligheten och avlasta annan hårt ansträngd infrastruktur. I kölvattnet av detta startades projektet ”Koll på vatten”, som syftar till att öka kunskapen och medvetandegraden om vilken strategisk betydelse kollektivtrafik på urbana vattenvägar kan ha i transportsystemen som helhet.

Fartyg-maj-2010--LT_Dyrt fartyg men billig vattenväg
Genomsnittsåldern på passagerarflottan med mindre fartyg i Sverige idag närmar sig snart 50 år, men att investera i nya fartyg med 30-50 års livslängd är dyrt. Fartygets infrastruktur, vattenvägen, är däremot förhållandevis billig och miljöingreppen i naturen mycket små.  Vattenvägen finns på plats och är klar att användas. Situationen är den omvända för bussen och tåget. I jämförelse med fartyg är fordonen förhållandevis ”billiga”, medan infrastrukturen för både väg och järnväg kräver stora summor i investeringar och underhåll samt orsakar betydande och långvariga ingrepp i naturen.

Resenären i fokus
Gurli_Sjövägen_För att vattenvägen som resurs ska kunna utnyttjas optimalt krävs en rad klargöranden kring vem som ska bära vilken finansieringsbörda, hur regelverken kommer att se ut och hur den samhällsnytta som trafiken skapar ska beräknas. Precis som för godstransporter är intermodaliteten och hela resan, från A till B, viktig i kollektivtrafiken. Resenären ska stå i centrum och byten mellan trafikslagen måste kunna ske smidigt och enkelt.

Nya linjer
Kalmarsund-aug-2012I flera av våra stora städer vid vatten börjar vattenvägen utnyttjas på ett nytt sätt. I Göteborg utvecklas trafiken över älven och i Stockholm finns nya linjer och många idéer diskuteras på politisk nivå. Nyligen har också SL, Storstockholms lokaltrafik, inkluderat båttrafiken ”Sjövägen” mellan Nybroplan, Lidingö och Nacka i sitt biljettsystem.

 

7 promille av den totala kollektivtrafiken sker idag med fartyg.

LäsMerLäs mer:
Rapport Inrikes persontransport – en handlingsplan (Sjöfartsforum) och
Vattenburen kollektivtrafik(Sjöfartsforum) samt på branschorganisationen Skärgårdsredarnas webbplats. På Vattenbussens webbplats finns mer information om ”Samverkansforum för kollektivtrafik på urbana vattenvägar” och det långsiktiga arbetet ”Vattenvägen 365”.

 

© Copyright 2008-2014. Sjöfartsforum/Maritime Forum, Sweden. All rights reserved.
Dela gärna textmaterial från våra webbsidor men glöm inte att alltid ange källan.

 

Bildkälla: EMELIE i Nybroviken, Stockholm (Ressel Rederi/Foto: Per Isberg, Tenövarvet), ÄLVSNABBEN, Göteborg (Skärgårdsredarna), LISEN, Hammarby Sjöstad, Stockholm (Ressel Rederi) och GURLI i trafik Sjövägen, Stockholm (Skärgårdsredarna, Foto Leena Tegevi). Kalmarsund (Ressel Rederi).

Dela med dig: