Hållbarhet och miljö

Bit-Viking-TarbitShipping580pxHÅLLBARHET – OCH VIKTEN AV ATT KUNNA MÄTA OCH REDOVISA DEN KORREKT

Det svenska maritima klustret har en vision att skapa en tydlig social och ekonomisk värdetillväxt med minskad miljöpåverkan för samhället.  Sjöfarten och den maritima näringen baseras på en av våra viktigaste naturresurser, hav och vatten, som täcker drygt 70 procent av jordens yta. Att utnyttja denna resurs på rätt sätt är en viktig del av en hållbar utveckling.

Vattenväg och sjöfart kan bidra
seabased kraftpark_8Vattenvägen som infrastruktur finns på plats, kräver mycket låga kostnader vid investering och underhåll samt mycket liten miljöpåverkan vid anläggning. Sjöfarten är en energi- och miljöeffektiv lastbärare. Olika typer av sjöfart – transocean trafik, närsjöfart, kustsjöfart, EU-klassad inlandssjöfart, skärgårdstrafik  och vattenburen kollektivtrafik – kompletterar eller ersätter transporter på väg och järnväg. Ökad sjöfart ökar också säkerheten, medan belastningen på och kostnaderna för landinfrastrukturen, utsläpp och buller blir lägre. Vattenvägen är en kostnadseffektiv infrastrukturtillgång. Andra delar av klustret med t ex vindkraftsparker till havs, utvinning av vågenergi och t ex biomarina livsmedel bidrar i en ekologisk hållbar energi- och livsmedelsförsörjning.

Svensk rederinäring arbetar aktivt
master+on+the+bridge-7263Svenska rederiföretag är världsledande genom sitt fortlöpande miljöarbete och sin strävan att minska energiförbrukningen. Föreningen Svensk Sjöfart och dess medlemmar  har antagit EUs utmaning om en nollvision för sjöfartens påverkan i luft och vatten till år 2050.

Bred miljösatsning
Som alla transportslag påverkar sjöfarten miljön, men samtidigt kan sjöfarten vara en lösning på våra miljöutmaningar. Utsläpp av svavel, kväve, CO2 och partiklar belastar miljön negativt, men mycket arbete sker. De senaste fem åren har sjöfarten minskat sina utsläpp med omkring 25 procent. Det beror bl a på ökade bränslekostnader, genom val av bättre bränsle, lägre fart, s k slow steaming och inte minst  teknikutveckling och omfattande forskning. Minskningarna har skett samtidigt som världshandeln ökar. De ökade bränslekostnaderna och hårdare regler har skyndat på utvecklingen av skrovkonstruktioner, effektivare fartygsmotorer och mer energisnåla fartyg. Den långsiktiga visionen är ett fartyg utan miljöpåverkan i havet och i luften.

Diagram.jpg

Sverige i framkant

Många svenska rederiföretag har valt att ligga i framkant inom miljö- och säkerhet. Walleniusrederierna i Stockholm  har en mycket stark miljöprofil och var t ex först i Sverige med sin miljöcertifiering och med bränsle med lägre svavelhalt mm. Rederiet har alltid månat om sina sjöanställda och som första rederi fick sjömännen en gång egna toalettutrymmen. Wallenius är också kända för sitt arbetssätt att arbeta uppström med miljöfrågan och att åtgärda vid källan. Stena i Göteborg startade redan 1990 med lågsvavligt bränsle, var först med elanslutning i land och installerade katalysatorer från 1996. De har gjort stora tekniska förbättringar och arbetar idag med försöksprojekt för förnyelsebart metanol som bränsle.

Tankfartyget Olympus från Sirius Rederi i Donsö, fick nyligen pris för ”Most sustainable ship in Rotterdam” av Rotterdams hamn. Tarbit Shipping i Skärhamn är ett annat exempel på ett svenskt rederiföretag med aktivt miljöarbete. Fartyget Bit Viking  blev 2011 världens första produkttanker att drivas med LNG-bränsle. Företaget samarbetade med Statoil för att omvandla Bit Viking till LNG-drift och därigenom avsevärt minska miljöpåverkan. Nedan ses bunkerfartyget Seagas, Sirius Shipping som är specialbyggt för att dagligen kunna förse Viking Grace, Viking Line, med flytande naturgas. Även svenska underleverantörer och teknikkonsultföretag ligger internationellt sett långt framme inom hållbar utveckling.

Minskad miljöpåverkan trots ökad handel
Trots att sjöfarten står för 2,7 procent av världens totala CO2-utsläpp är den det överlägset mest miljövänliga transportsättet. Nästan 90 procent av världshandeln sker med fartyg. Räknat på CO2-utsläpp i ton per kilometer är sjöfarten ca 20 – 50 procent mer effektiv än lastbilstransporter. Sjöfarten är också säker, ca 13 gånger säkrare än en lastbilstransport. Ofattbara 2,75 billioner ton olja skeppades 2010 över världshaven . Detta år rapporterades globalt sex dödsfall ombord på tankfartyg. Jämför man med t ex Storbritannien dog samma år 1810 människor i olyckor i landinfrastrukturen.

Svaveldirektivet kan öka landtransporterna
Den 1 januari 2015 infördes nya lägre nivåer för svavelhalten i fartygsbränslet antagna av IMO och av EU, inom det s k SECA-området – Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen. De innebär att svavelhalten får vara max 0,1 procent inom detta område. Svensk rederinäring satsar stort på ett proaktivt miljöarbete, men eftersom området är begränsat till norra Europa innebär det en konkurrensnackdel för industrin och sjöfarten i regionen. SECA-reglerna innebär en rejäl utmaning för sjöfarten, inte minst ekonomisk. LNG – liquified natural gas och t ex metanol är alternativa bränslen, men ännu dyra och med få bunkringsmöjligheter. Att installera avgasrening, skrubbers, är en annan väg att gå, men dessa är ännu inte färdigutvecklade för sjöfartens speciella villkor och inte alltid möjliga att installera i befintliga fartyg. Innan reglerna infördes fanns en stark oro att stora mängder gods skulle välja landinfrastrukturen istället när priserna på transporterna ökar. Det just nu rekordlåga oljepriset har dock gjort att konsekvenserna inte blivit de befarade.

Seagas-Anna-HammargrenArbetsvillkor en hållbarhetsfaktor
Arbetsvillkor och arbetsmiljö för land- och sjöanställda på svenska fartyg är oftast goda, eftersom dessa regleras av kollektivavtal och Sveriges åtaganden enligt ILO:s sjöarbetskonvention. Svenska arbetsgivare ligger också långt framme när det gäller mångfald och jämställdhet, faktorer som kännetecknar en social hållbar utveckling. Shipping är traditionellt mansdominerad, men förändringarna börjar synas. Karriärvägarna mellan ombord- och landjobb är goda eftersom den maritima kompetensen är väsentlig inom alla klusterdelar.

Gotland10_Dick-Gillberg-Bra arbetsvillkor, en säker arbetsmiljö och god kommunikation ombord är viktigt för sjömän över hela världen och avgörande för en hållbar världshandel. Det finns en tydlig koppling mellan ombordanställdas sociala villkor och fartygets förebyggande miljöarbete och krishantering. I fartyg är de sjöanställda involveras i ett ansvarsfullt miljö- och utvecklingsarbete läggs grunden för den hållbara transporten. Det säkerställer fair trade och en ansvarsfull utveckling för världshaven.

Mätbarhet och redovisning
Fler hållbarhetsredovisningar inom den maritima näringen skulle öka tydligheten kring hållbarhetssatsningar och på myndighetsidan och statlig nivå behövs grundläggande analyser som säkerställer korrekt fakta som underlag för hållbara beslut. Detta är mycket viktigt och gäller t ex vid val av trafikslag och trafikplanering. Politiker och andra beslutsfattare i samhället behöver ha till gång till fakta och statistik om gods- och passagerarflöden, miljö- och hälsoeffekter mm för att kunna fatta riktiga, hållbara beslut ur ett övergripande perspektiv. Då är också en samordnad statistik mellan trafikslag och myndigheter av avgörande betydelse. Transportköpare, klustrets egna aktörer, media och allmänhet behöver också säkerställd fakta för jämförelser inom Sverige och utanför.

Grundkrav för den statistik som efterfrågas är att den går att använda trafikslagsövergripande, kan utnyttjas för att jämföra klusterområden i Sverige med motsvarande inom EU och att bättre utnyttja befintlig kunskap och statistik inom forskning och offentlig verksamhet.
Klustret själv har identifierat fem viktiga områden att arbeta med:

Sociala indikatorer
(olyckor, ohälsa, livskvalitet, mänskliga rättigheter, producentansvar, organisationens roll i samhället)
Ekologiska indikatorer
(värdet av hållbara havsområdet och resursutnyttjande, statistik över miljökonsekvenser i transportarbetet)
Ekonomiska indikatorer
(statistik för fartyg, verksamhetsexpansion, FOI, nyföretagande, antal anställda, förädlingsvärde mm)
Transportarbete (transportflöden, transportarbete mätt i ton-km)
Certifiering och redovisning

LäsMer
Läs mer!
Hållbar värdetillväxt – tillförlitlig statistik och redovisning som ger jämförbarhet

 


Se Bit Viking på Tarbit Shippings filmklipp där man också ser LNG-tankarna på däck.

 

© Copyright 2008-2014. Sjöfartsforum/Maritime Forum, Sweden. All rights reserved.
Dela gärna textmaterial från våra webbsidor men glöm inte att alltid ange källan.

 


Bildkälla: Bit Viking, Tarbit Shipping (Tarbit Shipping), Seabased Wave park (Seabased AB), Stena Foretellers brygga (Stena AB), Diagram: ”Comparision of CO2 emissions between different modes of transport”, NTM, Sweden,  Bunkerfartyget Seagas, Sirius Shipping (Anna Hammargren) och Seko Sjöfolk, foto: Dick Gillberg.
 

Dela med dig: